Hejdå

Hejdå. Auf Wiedersehen. Good bye. Det här blir mitt sista inlägg på svensk mark på (förhoppningsvis) lång tid. Jag är lugn. Allt känns dock väldigt konstigt. Jag har alltid bävat för den dagen då jag måste flytta ifrån min älskade lägenhet. Idag är den dagen. Men idag är också den dagen då jag ska ge mig ut på mitt livs äventyr, för det tror jag att det kommer att bli. Jag har funderat på utlandsstudier under flera år men har aldrig vågat att ta steget fullt ut. I höstas bestämde jag mig dock för att åka. Jag minns att jag tänkte att håll andan nu Bengt-Carro och tacka ja till det här för om du börjar att fundera kommer du aldrig att åka. Kanske hade jag rätt. Nu är jag i allfall på väg och jag är rädd men också glad. Det bästa är att jag har så många kloka ord i huvudet från alla mina vänner. Jag lovar att jag ska tänka på era ord när jag känner mig liten och rädd. Och det är ju bara en vår i Wien! Puss.