Nära döden-upplevelse

Idag skulle jag och en god vän träffas för att prata om vad som har hänt den senaste tiden över en lunch. Sagt och gjort. Vi gick till en trevlig restaurang och hittade två platser vid ett bord där det satt två damer. Det är så skönt att man kan prata högt utan att någon förstår sa jag och med de orden slog vi oss ner. Och började prata. Om saker som man absolut inte vill att någon annan än den man berättar det för hör. Men vi var ju i Österrike-landet och allt kändes därför lugnt. Fram till en halvtimma in i samtalet då vi båda samtidigt hör att de två damerna pratar med varandra på svenska. PÅ SVENSKA. De har alltså hört allt och lite till. Vi ville både lägga oss ner och dö i det ögonblicket. Och jag dör bara jag tänker på det även om det förstås är väldigt kul också. Men vad jag inte förstår är hur vi kunde missa det faktum att de pratade svenska när vi satt fem centimeter ifrån varandra.